Hur lång bromssträckan blir vid olika hastigheter kan du enkelt räkna ut själv. Här visar vi hur du beräknar bromssträckan och vilken betydelse hastigheten har.
Beräkna bromssträckan vid en normal inbromsning
Vid en normal inbromsning trycker du inte bromspedalen i botten, utan bromsar så att du till exempel stannar vid ett rödljus. Bromssträckan kan enkelt beräknas genom att dividera hastigheten med 10 och sedan multiplicera resultatet med sig självt. Formeln är:
(Hastighet / 10) x (Hastighet / 10)
Om du kör din bil i 50 km/h genom staden blir bromssträckan enligt denna formel:
(50 km/h / 10) x (50 km/h / 10) = 5 x 5 = 25 m
Denna förenklade formel utgår från att du kör på en plan och horisontell väg. I en uppförsbacke blir bromssträckan kortare, medan den blir längre i en nedförsbacke. Andra faktorer som påverkar bromssträckan är bromssystemets prestanda, hur hårt du bromsar samt vägbanans skick.
Kortare bromssträcka vid en nödbromsning
Vid en nödbromsning, till exempel när ett hinder plötsligt dyker upp eller framförvarande fordon bromsar kraftigt, förkortas bromssträckan.
Vid en nödbromsning trycks bromspedalen vanligtvis ned betydligt hårdare. Det leder till högre tryck i bromssystemet och bromsbeläggen pressas hårdare mot bromsskivorna. Bromsverkan ökar därmed och bromssträckan blir kortare.
En tumregel säger att bromssträckan vid en nödbromsning blir ungefär hälften så lång. I exemplet ovan skulle det innebära att bromssträckan vid 50 km/h blir cirka 12,5 meter.
Vad är skillnaden mellan bromssträcka och stoppsträcka?
Stoppsträckan är summan av bromssträckan och reaktionssträckan. När du upptäcker att du måste bromsa tar det en viss tid innan du reagerar och flyttar foten till bromspedalen. Enligt ADAC är den genomsnittliga reaktionstiden cirka 0,8–1,2 sekunder. Under denna tid fortsätter bilen att färdas utan att bromsa.
Den sträcka som bilen hinner köra under reaktionstiden kallas reaktionssträcka.
När foten väl trycker på bromspedalen tar det dessutom en kort stund innan bromsarna uppnår full effekt. Enligt ADAC tar det ytterligare cirka 0,2 sekunder från det att bromspedalen trycks ned tills bromsarna arbetar fullt ut. Först därefter börjar den faktiska bromssträckan.
Den sträcka som bilen färdas under reaktionstiden samt den tid det tar innan bromsarna får full verkan räknas till reaktionssträckan.
Den enkla formeln för att beräkna stoppsträckan är:
Stoppsträcka = Reaktionssträcka + Bromssträcka
För att beräkna reaktionssträckan divideras hastigheten med 10 och resultatet multipliceras med 3. Om du kör i 100 km/h blir reaktionssträckan ungefär:
Reaktionssträcka = 100 km/h / 10 x 3 = 30 m
Bromssträckan vid 100 km/h blir enligt formeln ovan:
Bromssträcka: (100 km/h / 10) x (100 km/h / 10) = 100 m
Det ger följande stoppsträcka:
30 m + 100 m = 130 m
Längre broms- och stoppsträcka vid högre hastigheter
Ju snabbare en bil kör, desto längre sträcka hinner den naturligtvis färdas under en viss tid. Om du kör i 50 km/h och behöver en sekund för att reagera har bilen hunnit förflytta sig cirka 13,5 meter under denna tid. Vid en hastighet på 100 km/h är den tillryggalagda sträckan 27 meter. Och om du kör i 200 km/h har bilen hunnit cirka 54 meter på en sekund.
Den sträcka som tillryggaläggs under reaktionstiden ökar alltså linjärt med hastigheten.
När det gäller bromssträckan ser det däremot annorlunda ut. Bromssträckan ökar inte linjärt med hastigheten utan med hastigheten i kvadrat. Det innebär att om du fördubblar hastigheten blir bromssträckan fyra gånger längre.
Vid en nödbromsning från 50 km/h är bromssträckan, som tidigare nämnts, cirka 12,5 meter. Vid en nödbromsning från 100 km/h ökar bromssträckan till omkring 50 meter. Detta har stor betydelse i trafiken.
Anta att du kör i ett område med hastighetsbegränsningen 30 km/h. Bilar står parkerade på båda sidor av vägen. Plötsligt springer ett barn ut mellan två parkerade bilar cirka 15 meter framför dig.
Om du kör i 30 km/h stannar bilen efter ungefär 13 meter vid en nödbromsning. Barnet skulle därmed inte träffas.
Om du däremot kör i 50 km/h, vilket inte är mycket snabbare, börjar själva bromsningen först efter cirka 13,5 meter på grund av reaktionstiden. Därefter tillkommer bromssträckan på 12,5 meter. Bilen stannar då först efter nästan 26 meter, alltså ungefär 11 meter efter den plats där barnet befann sig.
Vilka faktorer påverkar bromssträckan?
Vid en nödbromsning är det avgörande för bromssträckans längd hur snabbt och hur hårt du trycker på bromspedalen. Ju hårdare du bromsar, desto högre blir trycket i bromssystemet och därmed bromsverkan.
Vid en nödbromsning bör du därför trycka bromspedalen så hårt som möjligt.
Andra faktorer som påverkar både bromssträckan vid normal bromsning och nödbromsning är:
– Vägbanans skick
– Bromsarnas skick
– Luft eller vatten i bromssystemet
– För gammal bromsvätska
– Däckens skick
Ju halare vägbanan är, exempelvis på grund av regn, våta löv, snö eller is, desto längre blir bromssträckan.
Om bromsbelägg och/eller bromsskivor är slitna kan detta också leda till längre bromssträcka. Luft eller vatten i bromssystemet kan göra att hela bromstrycket inte överförs till bromsarna. Även gammal bromsvätska kan orsaka detta problem.
Även däckens skick spelar en viktig roll för bromssträckans längd. Ett lågt mönsterdjup och felaktigt lufttryck leder vanligtvis till längre bromssträckor.
Varför är bromssträckan kortare i bilar med ABS?
ABS (låsningsfria bromsar) förhindrar att hjulen låser sig vid inbromsning. Hjulen fortsätter att rulla även vid en kraftig nödbromsning.
Detta är viktigt eftersom den statiska friktionen mellan däcket och vägbanan är större när däcket rullar än när det glider över vägen. När däcken rullar kan större krafter överföras till vägbanan, vilket gör att bilen bromsas effektivare.
Därför blir bromssträckan kortare i en bil som är utrustad med ABS.
En annan viktig fördel är att bilen förblir styrbar. Du kan alltså väja för ett hinder samtidigt som du bromsar kraftigt. Detta är inte möjligt om hjulen är låsta och däcken glider över vägbanan med tjutande ljud.
