Vilka typer av dragkrokar finns det?
Kulan, som spelar huvudrollen på dragkrokar för personbilar, har en exakt standardiserad diameter på fem centimeter. Denna så kallade kulkoppling är punkten där släp och annan utrustning kopplas till bilen. Men även om ditt fordon redan från fabrik är försett med en dragkrok, finns det en hel del att tänka på vid praktisk användning. Särskilt viktigt är uppgifterna om maximal kultryck, alltså den vikt som verkar vertikalt på dragkroken och i värsta fall kan lyfta bilens framhjul från vägbanan. Just vid de populära cykelhållarna som monteras bak får denna risk inte underskattas.
Vidare är det av betydelse att den tillåtna högsta hastigheten kan förändras när ett släp kopplas på. De typiska släpen med en totalvikt på upp till 750 kilogram har nämligen ingen egen broms, utan bromsas av bilen. Sådana släp får köras med det vanliga körkortet för personbil, klass B. För tyngre släp – som exempelvis husvagnar eller hästtransporter – krävs sedan 2013 körkort BE eller en förarutbildning enligt B 96.
Inte alla fordon är lämpliga för en dragkrok. Ett fordon i småbilsklassen kan inte dra ett hästsläp. Inte heller en supersportbil är rätt val. Det visar tydligt att bilen måste ha vissa egenskaper för att över huvud taget vara lämpad för släpkörning. Därför är det så viktigt att du endast köper högkvalitativa dragkrokar från välkända märken som Steinhof. Välrenommerade tillverkare som Steinhof låter utföra avancerade tekniska tester. Från fordonets storlek och dess tekniska utrustning härleds också andra viktiga data som släpvagnsvikt och kultryck. Vanligtvis förser redan fordonstillverkaren den aktuella modellen med motsvarande uppgifter.
När måste man ha ett släpkörkort?
Man får inte dra vilket släp som helst med vilket körkort som helst. Här har det under de senaste åren skett många betydande förändringar. Med det vanliga körkortet klass B får man sedan 2013 endast dra obromsade släp upp till 750 kg. Ekipaget får dock inte överstiga en totalmassa på 3 500 kg. Med körkort klass BE får man dra släp med en massa upp till 3 500 kg, och ekipagets massa får inte överstiga 7 ton. Med körkort utfärdade före 1999 får man även köra lastbilar upp till 7,49 ton och dessutom dra ett släp, så att ekipagets totalvikt kan uppgå till 12 ton. Kontrollera därför innan du köper en dragkrok att du verkligen får köra det tänkta släpet.
Vilken är den bästa dragkroken?
Man skiljer mellan fasta, avtagbara samt infällbara och utfällbara dragkrokar. En fast dragkrok har en tydlig fördel: den saknar den mekaniska förbindelsen mellan dragkroksramen och kroken. Därmed försvinner också problemet med ökat slitage på denna punkt. Nackdelen är att dragkroken alltid syns baktill på fordonet. På vissa bilmodeller kan det till och med vara förbjudet att använda fasta dragkrokar.
Dragkroken monteras i princip via en hjälpram på bilens underrede. På fordon utan självbärande kaross (oftast transportbilar, terrängbilar och vissa SUV:ar) sitter fästpunkterna på ramverket. På självbärande karosser finns det i bakpartiet ofta en hjälpram i underredet. Här måste man välja säkra fästpunkter, vilket gör att en dragkrok kan se olika ut beroende på modell. Dragkroken kan vara tillverkad i lättmetall eller stållegering. Aluminium är förstås lättare, men också dyrare i inköp.
Här bör du ta hänsyn till flera faktorer. Vid avtagbara och infällbara dragkrokar bör du välja produkter från välkända tillverkare. Tillverkare som Steinhof garanterar en högkvalitativ lackering som skyddar mot korrosion. Lacken är hos välrenommerade tillverkare tillräckligt tjock och slitstark. Dessutom är skyddspluggarna för den avtagna dragkroken exakt passande, vilket gör att mekaniken håller länge.
Hur kan man eftermontera en dragkrok?
Ofta händer det att ens begagnat köpta bil inte har någon dragkrok alls. Som tur är går det nästan alltid att eftermontera en sådan. Fackfolk skiljer här på tre typer: fast, avtagbar och infällbar dragkrok. Den fasta dragkroken är det billigaste alternativet, men har nackdelarna att den även när den inte används ökar bränsleförbrukningen genom sin extra vikt, stör vid lastning av bilen och vid olyckor snabbt kan orsaka ytterligare skador. Dessa nackdelar slipper man med en avtagbar dragkrok. Den infällbara dragkroken kan vid icke-bruk enkelt fällas in under registreringsskylten.
Viktigt när du väljer dragkrok för eftermontering är att den är godkänd för just din bil. Detta styrks genom ett intyg som följer med eftermonteringssatsen samt ett EG-typgodkännande. Med dessa dokument behövs inget besök hos besiktningsorgan (TÜV) efter montering. Du bör dessutom innan köp ta reda på om ditt släp använder ett 7- eller 13-poligt släputtag. Genom detta överförs signalerna för blinkers, broms- och dimljus samt eventuellt bromsar till släpet. På nyare bilar med avancerad elektronik måste denna funktion ibland aktiveras. I övrigt är det för händiga hobbymekaniker i princip inget problem att montera en dragkrok själv. Man bör avsätta två till tre timmar för arbetet.
