Däck

Däck måste uppfylla flera viktiga egenskaper som delvis är motsatta. De måste ha ett bra grepp mot vägbanan för att förbättra fordonets säkerhet. När man bromsar ska de snabbt och pålitligt få fordonet att stanna. Å andra sidan ska de vara så tysta och bränslesnåla som möjligt. Men högre friktion innebär bättre grepp, vilket i sin tur ökar bränsleförbrukningen.

Denna skillnad blir särskilt tydlig när man jämför sommar- och vinterdäck. Gummiblandningen i vinterdäck är anpassad så att däcket förblir mjukt även vid mycket låga temperaturer – mjukhet innebär bättre grepp. Sommardäck däremot har sin optimala mjukhet vid sommartemperaturer. När det blir kallare blir gummiblandningen hårdare och förlorar avsevärt i grepp. Även utan moderna stödsystem är skillnaden enorm när samma fordon med olika däck ska köra uppför en snötäckt backe.

Naturligtvis förlängs även bromssträckan. Väggreppet i kurvor försämras också avsevärt. Kort sagt: risken för olyckor med sommardäck på vintern ökar markant. Därför finns det numera ett vinterdäckskrav i många länder. I Tyskland finns det inget fast datum för detta. Istället måste vinterdäck monteras så snart det är snö, snömodd eller is på vägarna. Om man är inblandad i en olycka med sommardäck på vinterväglag kan man få delvis skuld, eftersom olyckan eventuellt hade kunnat undvikas med vinterdäck.

Vinterdäck är vanligtvis smalare än sommardäck. När gummiblandningarna inte var så avancerade hade detta en viss betydelse. Breda däck har större kontaktyta mot vägbanan och fördelar vikten bättre. Detta ökade kontaktytan på den hala ytan, vilket gjorde breda däck halare.

Du kan jämföra det med att åka skidor eller skridskor nerför en snöig backe. Idag är gummiblandningarna dock så avancerade och däcken så greppiga att även bredare vinterdäck är möjliga. Dessutom finns olika stödsystem. Idag väljs ofta mindre vinterdäck av kostnadsskäl.

Däck har ett metallnät i däckstommen (sidoväggarna). Om däcken lagras stående, verkar gravitationen kontinuerligt och deformerar däcken. Detta kallas i dagligt tal för "ståplattor", där däcken förlorar sin runda form. Eftersom vinter- och sommardäck i genomsnitt lagras i sex månader vardera, är korrekt lagring avgörande för däckens livslängd.

Det bästa sättet att lagra däck är att montera dem på fälgar och hänga dem på stänger där fälgarna vilar på mittkuddar. De kan också lagras stående mot en vägg eller liggande staplade på varandra om ingen annan metod är möjlig. Däcken bör också lagras mörkt (skyddade från UV-strålning). Nya däck lagras också liggande eller upphängda.

Däcken bör bytas innan de når den lagstadgade minsta slitbanan. Det är också viktigt att tänka på däckens ålder. Gummiblandningen innehåller mjukgörare som, liksom i alla plastmaterial, avdunstar med tiden. Gummiblandningen blir hårdare och mer porös. Gamla däck, även med bra mönsterdjup, bör därför inte användas. DOT-numret anger däckets ålder (tillverkningsdatum). Observera att ovanliga däckstorlekar kan ha lagrats i flera år även hos däckhandlare. Efter 5 till 7 år bör ett däck inte längre användas.

Viktigt är att förutom storlek och andra data ska bokstavskombinationen "M+S" finnas på däcket. Det står för "Mud and Snow" eller "Matsch und Schnee". Endast "riktiga" vinterdäck har denna märkning. Snöflingor eller andra symboler kan också finnas på året-runt-däck.

Eftersom dessa året-runt-däck kan användas på vintern, men inte är helt lämpliga, kallas de ibland för "felaktiga" vinterdäck. Problemet är att detta däck måste vara en kompromiss mellan sommar- och vinteregenskaper, vilket redan är svårt att uppnå med ett däck för en enda säsong. Den juridiska situationen är inte heller helt säker. Du kan få delvis skuld vid en olycka eftersom det inte var ett riktigt vinterdäck.

Se till att även fälgarna är lämpliga. Allt oftare används aluminiumfälgar på vintern. Moderna aluminiumfälgar för vinterbruk är dock specialbelagda och har en annan konstruktion. När temperaturen sjunker till under 7 till 5 grader Celsius bör du ha monterat vinterdäcken.