Fjädring

Förenklat förklarat är hela massan ovanför fjädringen den fjädrade massan. Det är alltså karossen med drivlinan och eventuella tillbehör. Komponenterna vid den nedre kopplingen av fjädringen utgör den ofjädrade massan. Ju lägre denna ofjädrade massa är, desto bättre blir fordonets totala kördynamik. Detta var tidigare även anledningen till lättmetallfälgar (idag har stålfälgar så tunna väggtjocklekar att vikten nästan neutraliseras).

Den faktiska fjädringen sköts av fjädrarna. Sidkrafter och stabilisering hanteras av längsgående och tvärgående länkarmar, torsionsfjädrar samt krängningshämmare med kopplingsstänger. Många bilförare tror allmänt att stötdämparna fjädrar massan. Så är dock inte fallet. Stötdämparna utgör i princip en viktig justering. Den ofjädrade massan kommer vid körning att vibrera, vilket kan förstärkas betydligt. Detta försämrar markkontakten avsevärt. Speciellt i extrema situationer som ojämn terräng eller kurvtagning kan detta göra fordonet svårt att kontrollera.

Den verkliga risken ligger i att slitaget på stötdämparna, som dämpar dessa vibrationer, sker smygande och därför nästan omärkligt. Stötdämparna är alltså egentligen felaktigt benämnda, eftersom de egentligen är vibrationsdämpare. Stela, alltså hårda stötdämpare leder därför till att fordonet ligger mycket fast på vägen, vilket avsevärt förbättrar kördynamiken, särskilt vid höga, alltså sportiga hastigheter. Totalt sett måste dock många kompromisser göras med en seriefjädring för att tilltala den breda massan av bilförare. En mjuk fjädring ger mer körkomfort, men försämrar vägkontakten.

Men numera är det så att denna generella inställning av chassit även medför nackdelar för den breda massan av bilägare. Många fordon, såsom kombibilar eller SUV:ar, är till exempel beroende på sin prisklass oftast utrustade med ett chassi som innebär just denna kompromiss. Men i alla livets områden och även i helt andra livsområden är det numera tydligt att människor vill ha mer frihet att anpassa. Detta är naturligtvis begränsat i en bil med ett vanligt chassi.

Bilägaren vill till exempel ha maximal komfort vid långkörning (till exempel i tjänst eller på semester) för att kunna anlända avslappnad till målet. Samtidigt kanske samma bilägare vill köra lite sportigare på fritiden. Då är denna seriefjädring inte till stor nytta. Framstegen inom elektroniken har dock öppnat helt nya möjligheter under de senaste åren. Med ett adaptivt chassi kan nämligen stötdämparnas hårdhet justeras. Det finns en skillnad mellan aktivt och passivt adaptivt chassi.

Det passiva adaptiva chassit reglerar trycket i stötdämparna beroende på situationen. Det adaptiva chassit kan styras av föraren. Han kan välja mellan olika lägen som komfort eller sport. I högkvalitativa adaptiva chassier kan även en passiv justering ske i det aktiva chassit. Namnen på dessa system varierar från tillverkare till tillverkare och kan till exempel kallas Auto Body Control ABC, DCC osv. Det handlar dock alltid om ett adaptivt chassi.

Principen för nivåreglering eller luftfjädring är i grunden liknande, men har en annan uppgift (som dock teoretiskt också kan hanteras av ett adaptivt chassi). Här hålls trycket på varje hjuls dämpning på samma nivå. Detta sker oberoende av last, lastförändringar och naturligtvis även vid körning över djupa hålor eller i kurvor.

Sportchassit kan också delas upp i flera kategorier. Först skiljer man mellan gas- och oljetrycksdämpare, dessutom mellan konventionella och gängade chassin. Med ett gängchassi kan föraren justera olika sänkningar av fordonet. Denna sänkning sker antingen manuellt direkt på dämparen eller via en elektrisk styrning. Under de senaste åren har gängade chassin som kan styras via en smartphone blivit allt vanligare.

För de som vill betona den sportiga karaktären hos sitt fordon är en sänkning oundviklig. Här finns dock olika lagkrav att följa. I förgrunden står säkerheten även för andra trafikanter samt skydd av vägbanan. "Vänlig mot vägytan" är förankrat i vägtrafiklagen StVZO. För besiktningen (HU) har besiktningsmannen tillgång till informationsbladet VdTÜV 751. Enligt detta måste ett hinder med 800 mm bredd och 110 mm höjd kunna passeras utan kontakt. Elastiska delar som plastdelar är dock undantagna från detta.

Dessutom måste den lagstadgade placeringen av belysning och registreringsskyltar också beaktas. Strålkastarna måste vara placerade 50 cm över marken, registreringsskylten 20 cm. Du bör också tänka på att kördynamiken förändras med en lägre tyngdpunkt. Dessutom bör du tänka på att vid en extrem sänkning och ett defekt chassi kan även andra komponenter som växellådan eller motoroljekaret eventuellt skrapa i vägen och orsaka betydande skador. Därför bör sänkningen endast utföras av en specialistverkstad med expertis. Det kan också vara lämpligt att byta ut andra delar som länkarmar eller krängningshämmare för sportbruk.